Högkonjunkturen under rödgrönt styre ångar på

photo_27860_20130923Under de flesta röda och nu även under denna rödgröna regering, har Sverige högkonjunktur.

 

 

 

 

Tvärtom brukar gälla under blått styre. Även i USA brukar ekonomin gå bättre under Demokraterna än under Republikanerna. Min slutsats är att omfördelning av pengar via höjda skatter, bidrag och socialförsäkringar stimulerar köpkraften hos låg- och medelinkomsttagare. Dessa har inte råd att spara så mycket utan konsumerar vad de får extra. Det ger arbetstillfällen som ger ökade skatteintäkter.

Dessutom brukar röda regeringar investera mer i offentlig sektor vilket också ger mer arbetstillfällen som ger mer konsumtion och i sin tur mer skatteintäkter.

Statens och kommunernas vilja att investera smittar nu enligt GP:s artikel av sig till företagarna. De vågar nu också investera vilket ytterligare spär på högkonjunkturen.

Denna högkonjunktur har ändå åstadkommits med väldigt minimala, extra stimulanser. Tänk hur det kunnat gå om vi satsat mera på att stimulera ekonomin och sysselsättningen.

En flaskhals är bristen på kompetent personal i många sektorer. Denna brist bäddade Alliansen för när de gjorde praktiska gymnasieutbildningar icke behörighetsgivande till universitetet och därmed mindre attraktiva. Dessutom skar de ned på alla arbetsmarknadsutbildningar utom till de allra tuffaste yrkena.

En annan fara som gäller hela västvärlden är att låg- och medelinkomsttagarnas köpkraft minskat de senaste trettio åren i förhållande till vinstutvecklingen och prisutvecklingen på bostäder. Syftet har varit att hålla nere inflationen. Priset är att konsumtionen hållits igång med ökade antal lån för privatkonsumtion och köp av allt dyrare privatbostäder. När folk av en eller annan anledning inte kan betala lånen på sina lån, fallerar hela systemet och det blir finanskrascher.

När vi ser till att alla får goda förutsättningar, går hela samhället bättre och vice versa.

Dela och gilla
Dela inläggetShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Share on LinkedIn
Det här inlägget postades i A-kassa, Ägande, Ägarskap, Alliansfrihet, Allianspoltik, Allmänbildning och dess betydelse, Antisociala reformer, Arbete, Arbetsskapande, Automatisering, Avhumanisering, Blockskillnad, Den trefaldiga ekonomin, Effektivitet, Ekonomi, Finanskrisen, Fördelningspolitik, Högkonjunktur, Investeringspolitik, Jämnlikhet och feminism, Kapitalism, Keynesianism, Klasskamp, Klassresa, Kontrollsamhället, Köpkraft, Korståget mot välfärden, Kortsiktighet, Lågkonjunktur, Lån, Lönefrågor, Lycka, Makt, Människan, Människan och värdet, Nyliberalism, Offentlig sektor, Okategoriserade, Privat sektor, Samhälle, Samhällsvision, Samverkan, Sjukersättning, Sjukpenning, Skatt, Skola, Sociala strukturer, Socialbidrag, Socialförsäkringar, Solidaritet, Spekulation, Stefan Löfven, Stefan Löfven, Strategisk utveckling, Studier, Sveket mot Sverige, Svenska modellen, Sysselsättning, Tillväxt, Utförsäkring, Utopi, Välfärd, Valfrihet, Vänster/höger, Vinst, Vinsttak, Vision. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *