En skola, bostadsområden och ett samhälle för alla

stigbergstorget1En moderat politiker berättade att problemet med den svenska skolan före friskolereformen och kommunaliseringen på 90-talet var att den gjorde att alla elever lyckades för bra och jämnt. Borgarna ville enligt honom att det skulle bli lättare för borgarnas barn att lyckas och svårare för de fattigas. Det fria skolvalet lyckades med detta. Till priset av att de genomsnittliga skolresultaten och den allmänna kunskapsnivån rasar för alla samhällsklasser.

 

Det fanns möjlighet till att studera i friskola för en låg eller ringa kostnad redan före friskolereformen i såväl högborgerliga skolor som Rudebecks i Göteborg som i mer alternativa skolor som Waldorfskolor. Friskolereformen ledde inte till att sådana högkvalitativa friskolor ökade i anslag utan bara till en segregering och kommersialisering av skolan där höga skolbetyg prioriterades framför lärarnas villkor och löner och framför en hög kunskapsnivå i friskolorna.

Alla elever lyckas bättre om starka och svaga elever blandas i samma klass visar den pedagogiska forskningen och dess tes stärks av hur det gått för skolresultaten efter den tilltagande segregationen.

För att skolorna ska bli mer likvärdiga måste alla samhällsklasser i ökad grad bo mindre segregerade. Detta kunde åstadkommas genom ett miljonprogram för billiga, bra, vackra och utseendemässigt varierade hyreslägenheter men de nya kvarteren skulle också ha betydande inslag av bostadsrätter och enfamiljshus. Så skulle de nya kvarteren kunna locka till sig fler ur alla socialgrupper.

Om samtidigt samhället inriktade sig på att de ekonomiska skillnaderna skulle vara små i samhället och på att det fanns jobb åt alla med god och säker arbetsmiljö åt alla tack vare en stärkt arbetslagstiftning och en utbyggd offentlig sektor, så skulle alla samhällsgrupper må bättre. Då skulle incitamentet för dem som nått längre i karriären att segregera sig från dem som var stolta arbetare, arbetslösa och sjukskrivna att minska.

Det är också till fördel för karriärister att ha mer vanligt folk i samma område. Det kan vara oerhört stressande i ett högstatusområde att känna sig mindre lyckad bara för att man inte nått längst även om man nått långt. Samtidigt kan det i ett socialt blandat kvarter inspirera den från en utsatt bakgrund att se att det går att arbeta sig uppåt.

Sedan är en annan erfarenhet från tidigare miljonprogram att förstavåningarna måste reserveras åt gemenskapslokaler och företag så att inte gatorna blir mörka och skrämmande på nätterna.

I det tidigare jämlikare Sverige var den allmänna kunskapsnivån och skolresultaten i skolan högre. Dit borde vi vilja igen genom en översyn av friskolereformen och genom att bygga upp ett samhälle för alla igen.

 

Det här inlägget postades i A-kassa, Allianspoltik, Allmänbildning och dess betydelse, Arbete, Arbetsdelning, Arbetslöshet, Arbetsmarknadsfrågor, Arbetsrätt, Arbetsskapande, Avhumanisering, Barnfattigdom, Barnomsorg, Blockskillnad, Bostäder, Demokrati, Den trefaldiga ekonomin, Det fria valet, Effektivitet, Ekologi, Ekonomi, Familjeliv, Fattigdom, Folkhemmet, Fördelningspolitik, Främlingsfientlighet, Framsteg, Framtid, Fred, Friskolor, Hyror, Integration, Invandring, Investeringspolitik, Jämnlikhet och feminism, Kapitalism, Keynesianism, Klassamhället, Klasskamp, Klassresa, Köpkraft, Kunskapssamhället, Kvalitet, Lärarna, LAS, Ledarskap, Lönefrågor, Lycka, Makt, Människan, Människan och värdet, Marknadshyror, Marknadspolitik, Moderaternas politik, Nyliberalism, Offentlig sektor, Orättvisa, Psykisk ohälsa, Psykisk sjukdom, Samhälle, Samhällsvision, Samverkan, Sjukersättning, Sjukpenning, Sjukskrivningar, Sociala strukturer, Socialbidrag, Socialförsäkringar, Solidaritet, Studier, Svenska modellen, Sysselsättning, Tillväxt, Utanförskap, Utbildning, Utsatta yrken, Utveckling, Välfärd, Valfrihet, Värderingar, Vinst. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.