Extra anträngning bara möjlig under kort tid

Det finns perioder då man kan anstränga sig extra t.ex. under en eftergymnasial utbildning så att man har kompetens att leva på under år framöver eller inför en stor deadline som kan ge oerhört mycket resurser för en tid framöver.

Exemplen kan vara otaliga. Men faktum kvarstår att de flesta orkar inte prestera på dessa extraordinära maxnivåer under en längre tid. Några få klarar det. Men dagens arbetsliv kräver att väldigt många anstränger sig så hela livet. Detta leder till kostsamma sjukskrivningar och arbetslöshet orsakad av att en jobbar omänskligt hårt istället för att tre eller fler arbetstillfällen skapas. Tar man bort möjligheten till sjukskrivningar och a-kassa leder denna arbetshets till oroligheter, kriminalitet och kanske revolution när folk blir desperata.

Särskilt på intellektuella jobb, så har hjärnan väldigt lite resurser till detta i form av energi samtidigt som dessa arbetsuppgifter är väldigt energislukande. Så det gäller att spara på intellektuella arbetsinsatser. (Läs Your brain at work av David Rock) Men även kroppsarbetare blir trötta av för mycket ansträngning och kan då göra missbedömningar orsakade av trötthet och stress vilka kan leda till olyckor i arbetet som kan leda till långa sjukskrivningar och skadestånd för arbetsgivaren.

Sedan handlar frågan om samhällsetik. Är arbetstagarna till för arbetsgivarna eller är arbetsgivarna till för arbetstagarna?

 

Det här inlägget postades i A-kassa, Arbetsdelning, Arbetslöshet, Arbetsskapande, Civil olydnad, Effektivitet, Fördelningspolitik, Kortsiktighet, Människan och värdet, Sjukskrivningar. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.