För låg utveckling av BNP/capita med för låg skatt

Foto: Tracy Olson @ freeimages.com

Sverige har haft ytterst svag produktivitetsutveckling sedan 2007 för att skattenivån varit för låg.

”Sanningen är att Sverige inte alls har de högsta skatterna på arbete oavsett vilken av de två gängse mätmetoder som används.

Skattetryck och beskattning kan mätas på två sätt – Endera enligt den s.k. skattekilen vilket innebär skillnaden mellan en arbetsgivares bruttokostnader för lönen och den nettolön som löntagaren får utbetald. Det andra sättet att mäta skatt är genom att titta på marginalskatten vilket innebär att man tittar hur hög skatten är på den sist intjänade kronan.

Om man räknar efter metoden med skattekilen ligger Sverige för medelinkomsttagare på 10 plats bland OECD-länderna. Använder vi metoden med marginalskatter så ligger Sverige långt under medel om man tittar på låg- och medelinkomsttagare och deras beskattning.

Mätt på detta sätt ligger länder som USA och Storbritannien betydligt högre än oss trots att många lever i villfarelsen att USA är ett lågskatteland.

Det enda segmentet där vi sticker ut och ligger i topp med endast Belgien före oss är när vi tittar på skatten för riktiga höginkomsttagare vilket är helt i sin ordning då man inte kan beräkna skattetrycket ensidigt utifrån denna grupp.

Dessutom är svenska kapitalskatter relativt låga i en jämförelse då både arvs- och gåvoskatten, förmögenhetsskatten och fastighetsskatten avskaffats i Sverige sedan länge.

Tittar vi därtill på företagsbeskattningen och skatten för bolagens ägare är Sverige det bästa landet i världen att driva företag i enligt OECD.” ( http://blogg.vk.se/…/svenska-skattesatser-ar-ratt-laga…/ )

Skatt är inte pengar som försvinner utan pengar som omfördelas så att det kan användas för konsumtion på nytt.

När skattenivån är för låg minskar offentliga investeringar för mycket och de många låginkomsttagarnas köp för mycket. Till och med Wall Street erkänner detta https://time.com/3083100/income-inequality/ ). De många låginkomsttagarnas samlade köpkraft är en väldigare kraft än de få rikas. Bland annat därför att den ska tillfredsställa behoven hos fler munnar. En rik person har helt enkelt inte behov av lika många bilar som en miljon låg- och medelinkomsttagare.

Högerekonomiinstitutionen Standard & Poors säger i en ny rapport att den allt större klyftan mellan vad den översta procenten tjänar och vad gemene man tjänar hotar den ekonomiska tillväxten och därmed de rikas möjlighet att förbli rika eller bli rikare.

Ekonomisk tillväxt upprätthålls av en bibehållen eller ökande konsumtionstakt. När klyftorna blir för stora uppstår två för ekonomin skadliga effekter:

– de rikaste behöver inte mer och sparar allt de tjänar

– det stora låginkomsttagarflertalet får inte ekonomin att gå ihop och sparar in på det lilla de konsumerade

”Men framför allt saknas enligt Svenskt näringsliv investeringar, företagen har svårt att hitta personal med rätt kvalifikationer och det finns brister i matchningen mellan utbildning och näringslivets kompetensbehov. Svenska regler och lagar upplevs fortfarande som krångliga av företagen.”
( https://www.arbetsvarlden.se/lagre-produktivitet-i-det…/ )

Matchningsbristen beror sannolikt på att Alliansregeringen tog bort möjligheten till arbetsmarknadsutbildningar där studenten försörjs av a-kassa till allt annat än de tuffaste, mest utsatta yrkena. I kombination med att näringslivet ständigt effektiviserar sina organisationer och olika människor och kompetenser blir bortrationaliserade ställs då allt fler utanför arbetsmarknaden och företag blir utan arbetskraft när arbetslösa inte kan omutbilda sig till framtidens nya efterfrågade kompetenser.

Det blir också med för låga offentliga investeringar svårt att flytta dit jobben finns eller att flytta ifrån en misshandlande partner.

En högre andel blir stressade och sjuka i ett pressat arbetsliv. Om det offentliga får tillräcklig skatteförsörjning kan dne föregå med gott exempel och anställa tillräckligt många för att personalen ska må bra. Då tvingas indirekt privata företag att konkurrera med bättre arbetsvillkor.

Men när folk blivit sjuka pga ett allt mer pressat abretsliv i ett lågskattesamhälle, så är det svårare att få den vård man behöver för att komma tillbaka.

När det bara finns få och oerhört pressade jobb att få och barn i utsatta områden pga för låg skattenivå inte får tillräckligt med socialt stöd från samhället för att kompensera för deras socioekonomiska utsatthet ökar social oro med t.ex. gängkriminalitet och bilbränder. Äldre dagars borgerlighet uppskattade hög skatt, trygga jobb och bra löner för att det ledde till klassfred vilket ledde till en stabil, sakta ökande men tillräcklig tillväxt.

Sedan kräver miljön att vi satsar mer på tåg än på inrikes flyg, men pga privatiseringar och efter satt underhåll pga för låg skatt, så lider ju tågen av kraftiga förseningar och är dyra att åka med.

Vidare kräver skolan betydligt mer resurser så att klasstorleken kan minskas så att läraryrket inte blir stressmässigt oattraktivt för lärarkåren. Sjuksköterskor och all personal i offentlig sektor särskilt på låg- och medlnivå i hierarkierna behöver betydligt högre löner och bättre arbetsvillkor för att alla tjänster ska besättas och för att folk inte skall bli sjuk av stress eller andra arbetsskador.
Resultat: En sjunkande ekonomisk tillväxttakt/capita, återkommande lågkonjunkturer och minskande intäkter för de få rika i toppen.

Dela och gilla
error
Det här inlägget postades i Alliansfrihet, Allianspoltik, Antisociala reformer, Arbete, Arbetsmarknadsfrågor, Arbetsmiljö, Bostäder, Effektivitet, Ekonomi, Fattigdom, Feminism, Fördelningspolitik, Framsteg, Framtid, Högkonjunktur, Investeringspolitik, Jobbmöjligheter, Kapitalism, Keynesianism, Klasskamp, Klassresa, Konsumtion, Köpkraft, Kunskap, Kunskapssamhället, Lärarna, Lönefrågor, Offentlig sektor, Omsorg, Orättvisa, Pengaskapande, Privatisering, Produktivitet, Samhälle, Samhällsvision, Sjukersättning, Sjukpenning, Sjukskrivningar, Sjukvård, Skatt, Skola, Stress, Studier, Subventioner av hyresrätter, Sveket mot Sverige, Svenska modellen, Sysselsättning, Tillväxt, Trygghet, Utanförskap, Utbildning, Utsatta yrken, Välfärd, Välfärden, Vänster/höger, Vård, Värderingar, Vinst, Vinsttak. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.