Hur skapa ett fungerande kunskapssamhälle?

Ett kunskapssamhälle står inför krav som ett industrisamhälle inte gjorde. Om man i ett industrisamhälle inte studerat eller varit studiebegåvad, så var det inget problem med vad som hände med en. Då fick man ta ett okvalificerat och lite lägre avlönat jobb. Men om man i ett kunskapssamhälle inte kan ta en postgymnasial examen, så står i stort sett inget jobb alls till buds.
Detta är ett ut i fingerspetsarna borgerligt elitsamhälle. Ointellektuella göre sig icke besvär.
Problemet är att vi drivit det längre än så. Bara om du tillhör eliten av dem med en postgymnasial examen får du jobb.
Vi kan kanske inte återgå till industrisamhället. Men vi skulle kunna mildra kunskapssamhällets svårigheter. Vi skulle kunna bygga ut komvux, höja studiemedlen och förlänga åren med studiemedel på universitetsnivå, så att man kan ombilda sig till ett yrke där det finns behov av arbetskraft. Dessutom kan vi bygga ut offentlig sektor, så att det finns fler jobb åt oss alla.

Det här inlägget postades i Arbete, Arbetslöshet, Arbetsmarknadsfrågor, Fördelningspolitik, Globalisering, Utbildning. Bokmärk permalänken.

1 svar på Hur skapa ett fungerande kunskapssamhälle?

  1. Christer skriver:

    Ditt förslag är bra och jag kan komplettera det med detta.

    På 1960-talet var det brist på arbetskraft bland industrijobben i Göteborg. Josef var en ung italiensk flykting, 17 år gammal, från norra Italien ovanför Trieste. Trakten terroriserades av kommunisterna. Han flydde och blev så småningom kontaktad av svenska affärsmän som erbjöd honom jobb på SKF. Han flögs hit. Framför SKF tvärsöver gatan fanns bostäder. Trots okunnighet blev han svarvare. Man lärde upp honom. Det gick ganska bra. Han läste upp sig på Kjellbergska till gymnasiekompetens. SKF betalade lite och han hade då lite lägre lön. Han fortsatte sedan på universitetet och fick en teologisk examen. På kort tid lärde han sig svenska genom jobbet och svenska kamrater.

    En sådan modell har vi haft i Sverige, som fungerade alldeles utmärkt.

    Han tog sig senare tjänstledigt och mönstrade på Gripsholm några år och återvände till SKF. Studielånen var låga. Han tog 27 000 kr i lån totalt genom plugga på kvällar och ta lite arbete på SKF. Sedan arbetade han i Gränges stålverk men återvände som vertygsmakare och var på Volvos Pressverk till sin pension.

    Det bör inte finnas för höga spärrar för att ta in ungdomar på en ny arbetsplats på ett lärlingsjobb. Det skall var en lön som gör att man försörja drägligt. Det skall finnas utvecklingssteg tillsammans med kompetensutveckling i praktiska steg eller i teoretiska ämnen.

    Att studera teologi ska vara möjligt. Det ger studenten viktiga livserfarenheter. Att identifiera sådana jobb bör finnas med i produktionsutvecklingsplanen. Allt skall inte behöva vara 100% professionell kompetens.

    I en människas arbetsliv skall det finnas möjlighet att välja ny väg. Varje människa får värderas som en människa med ett fritt medvetande och hon är en skapande varelse inte en levande automat som upprepar en och samma rörelse arbetscykel efter arbetscykel. Skapande kommer ut hennes person till omvärlden med eller för andra människor.

    Ett beslutsfattande måste finnas med en självständig planering av arbetet för kunna styra och påverka utfallet. Personens rättigheter och värdigheter finns här och får inte kränkas.

    Alla arbetsplatser skall kunna erbjuda frizoner av arbete för praktik. En människa skulle kunna växla mellan olika jobb innan hon bestämmer sig. Allt handlar om varje människas utveckling.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.