Magdalena Andersson och kommunikationens återvändsgränd

Under de senaste åren har Socialdemokraterna kommunicerat mer om bland annat migration, värderingar och sammanhållning. Det är ingen slump med tanke på att den samhällspolitiska utvecklingen sedan slutet av 2010-talet handlar mer om ämnen som gemenskap, brottslighet och trygghet. I ett politiskt landskap där Socialdemokraterna förlorat många väljare och sin tidigare mer självklara position som en folkrörelse har partiledningens kommunikation blivit allt viktigare. Samtidigt finns det flera skäl att ifrågasätta och kritisera om den riktning som partiledaren Magdalena Andersson har valt är politiskt och praktiskt hållbar.

 

”Svenska värderingar” och den exkluderande förenklingen

Ett återkommande inslag i Magdalena Anderssons retorik är ”svenska värderingar”. Problemet är inte att värderingar diskuteras utan hur det diskuteras och för vem. Värderingar är enligt forskningen i grunden personliga och beroende av människans upplevelser, erfarenheter och samspel genom livet. 

Sverige anses ofta vara ett av världens mest pluralistiska, individualistiska och sekulära samhällen. Det har sedan tidigare funnits större skillnader i livsstil, normer och politiska uppfattningar. När en partiledare talar om ”svenska värderingar” som något likformigt, godtyckligt och enhetligt uppstår flera problem samtidigt. 

Till exempel, det moderna och mer komplexa samhället förenklas till en föreställd likformig och mytologisk tolkning av verkligheten. För det andra skapas en onödig gräns mellan å ena sidan de som anses tillhöra samhället och å andra sidan de som inte gör det. Den gränsen går inte bara mellan personer med migrationsbakgrund och kategorin utrikesfödda jämfört med personer födda i Sverige. Genom ord och kommunikation skapas även uppdelning mellan sociala grupper inom vad som kallas för majoritetsbefolkningen som i Sölvesborg och Södermalm. 

 

“Osvenska” socialdemokratiska väljare? 

Forskning om politiska identiteter och värderingar visar att kommunikation likt “svenska värderingar” oftare gör större skada än nytta. Bland annat eftersom det stärker föreställningar som ofta finns hos personer med latent auktoritära värderingar och mer exkluderande människosyn. Samtidigt blir den typen av retorik mer negativ och avskräckande för dem som värnar pluralism, solidaritet och inkludering. 

Alltså, även väljare som är födda i Sverige, men tycker eller röstar ”fel”, hamnar utanför den moraliska gemenskap när politiker talar om “svenska värderingar”. Anderssons tal om värderingar drabbar på det sättet fler än bara personer som personer födda Europa. För det handlar ironiskt nog även om socialdemokraternas egna väljare, oavsett om de bor i Hallunda eller Halmstad. 

Senaste årens forskning visar att progressiva politiska partier som S har väljare som finns på båda sidor av den mer sociokulturella och värderingsbaserade politiska skalan GAL – TAN. Det är en skala som handlar mer om frågor som migration, livsstilar och kultur där GAL står för grön, alternativ, liberal medan TAN står för traditionalistisk, auktoritär, nationalistisk. På det sättet drabbar socialdemokratisk kommunikation ironiskt nog stora delar av arbetarklassens mer konservativa och kollektivistiska väljare när “svenska värderingar” presenteras som något progressivt eller liberalt. 

 

Öppenhet och demokrati 

I Sverige har alla invånare rätt att välja sina värderingar och vara flytande i sina politiska och andra identiteter även om vi gör orimliga och motsägelsefulla val. Inte heller är det smart att kommunicera om det svenska som något liberalt eftersom hur Sverige blir i framtiden kommer att förändras. Det kan till exempel bli så att gröna, ekologiska och klimatrelaterade värderingar som hållbarhet få större betydelse och förankring i samhället. 

Saken är att människor kan inte bara förändras från konservativa till progressiva eller från progressiva till gröna. Vi kan också, särskilt i tider av kriser och social oro, röra sig mot mer auktoritära, konservativa och nationalistiska värderingar. Det är här Socialdemokraternas samtida kommunikation blir särskilt problematisk, dels eftersom överdriven kommunikation om trygghet ofta leder till mer pessimistiska och auktoritära beteenden i befolkningen. 

Eftersom värderingar är rörliga, föränderliga och situationsanpassade så blir det också en avgörande fråga hur politiken ska kommuniceras och förmedlas? Framför allt när det kommer till trygghet, säkerhet och tillhörighet. Det beror bland annat på att värderingar inte rör sig i en enkel riktning. 

I kommande del fortsätter analysen med hur säkerhet har blivit ett nationalistiskt signalord och att Socialdemokraterna istället skulle gynnas av en mer reformistisk och framtidsoptimistisk agenda.