Ojämlikheten ger högerextremism

Alla springer – få kommer fram

En undersköterska räknar minuter mellan larmen. En lagerarbetare lyfter i det höga tempo som bandet kräver. En lärare tar med rättningen hem igen. Alla tre har för tuffa arbetsvillkor. Sverige är till och med bland de sämsta i Norden på kulturfinansiering varför bibliotekarier och museitjänstemän har alldeles för dålig lön och arbetsvillkor. Samtidigt öppnar någon ett lönebesked i finanssektorn som motsvarar flera år av de andra gruppernas arbete.

I den här verkligheten börjar människor ofta utsatta arbetare jämföra sig. Inte uppåt, mot toppen, utan snett åt sidan. “Varför tjänar bibliotekarien mer än jag?” ”Varför har invandraren ett arbete och inte jag?” “Varför ska miljöinspektörens utbildning löna sig när mitt jobb sliter mer?” Frågorna känns rimliga. De bär på trötthet, inte illvilja.

Problemet ligger någon annanstans.

Ett system som skapar konflikter

Sedan 1980-talet har lönebildning, skatter och arbetsmarknad förändrats i riktning som gynnar kapital och karriärsyrken. Inkomstspridningen har ökat samtidigt som tryggheten minskat. Thomas Piketty beskriver hur kapitalinkomster växer snabbare än löner.

När trycket ökar letar människor förklaringar nära sig själva. Vreden riktas mot kollegan i klassrummet, mot invandraren, mot de arbetslösa och sjuka, mot socionomen, mot kulturarbetaren. Inte mot strukturen som pressar ner löner i välfärden och samtidigt tillåter extrema toppinkomster.

Det är en klassisk fälla. Den splittrar de många och skyddar de få.

Köpkraften som försvinner ur ekonomin

När löner pressas i breda grupper händer något konkret. Köpkraften minskar. Då säljer företag mindre. Småföretag tappar kunder. Investeringar skjuts upp.

Efter finanskrisen 2008 såg många länder hur svag löneutveckling bromsade återhämtningen trots låga räntor. Pengar samlades i toppen där de oftare sparas än används i vardaglig konsumtion.

Ekonomin tappar fart underifrån.

Billigt arbete gör ekonomin sämre

Det låter paradoxalt, men låga löner kan bromsa produktiviteten.

När arbetskraft är billig och utbytbar minskar arbetsgivarens drivkraft att förbättra organisationen. Varför investera i bättre maskiner, smartare scheman eller utbildning när det går att pressa människor lite till?

Historiskt ser vi motsatsen i ekonomier där löner stigit brett. Högre löner tvingar fram innovation. Företag rationaliserar, automatiserar och bygger mer effektiva arbetsflöden. Resultatet blir högre produktivitet och ofta bättre arbetsmiljö.

När människor i stället sliter hårt till låg lön fastnar ekonomin i låg effektivitet. Kroppar slits ut i stället för att tekniken utvecklas.

Arbetsvillkor formar hela samhällsekonomin

Stress och otrygghet kostar mer än de sparar. Sjukskrivningar ökar. Personal slutar. Kompetens försvinner. Produktionen hackar.

Under samma period som löneskillnaderna och kapitalinkomsterna ökat, arbetslösa, arbetare och sjuka fått det sämre, har produktivitetsutvecklingen avtagit. Det är logiskt. En utmattad undersköterska eller stressad byggarbetare kan inte arbeta effektivt i längden.

Efterkrigstidens tillväxt i Europa byggde på motsatsen. Höga löner, starka fack och trygghet skapade efterfrågan. Arbetare kunde köpa det de producerade. Företag investerade för att möta efterfrågan. Produktiviteten steg tillsammans med levnadsstandarden.

När ojämlikheten hotar alla

Det här handlar inte bara om rättvisa. Det handlar om stabilitet.

När klyftor växer minskar tilliten. Människor drar sig undan eller reagerar med ilska. Politiken blir mer instabil. Historien visar vad som följer: social oro, polarisering och ekonomiska kriser.

Samhällen faller inte bara för att de är fattiga. De faller när människor slutar tro på systemet.

Det drabbar även de rikaste. Ingen marknad fungerar utan kunder. Ingen investering är trygg i ett samhälle som skakar.

Tillsammans är vägen framåt

Lösningen ligger inte i att trycka ner någon annan. Den ligger i att bygga upp underifrån.

Höj golvet. Alla jobb ska ge ett liv som går att leva på.
Lyft välfärdsyrkena, kultursektorn oh miljövårdande verksamhet samt annat samhällsnyttigt i offentlig sektor. Lön och arbetsvillkor ska spegla ansvar och kompetens.
Pressa toppen. Extrem koncentration av inkomster skadar ekonomin.
Stärk arbetsvillkoren. Människor arbetar bättre när de orkar leva.

Då förändras också incitamenten. Företag investerar i teknik i stället för att slita ut människor. Organisationer blir smartare. Produktiviteten växer på riktigt.

Sluta bråka i sidled

Så länge vi jämför oss snett åt sidan fortsätter utvecklingen i fel riktning.

När vi i stället kräver bättre villkor för alla förändras spelplanen.

Det är där hoppet finns. Inte i att någon ska få mindre värdighet, utan i att golvet och vanliga akademiker ska få så de har ett gott liv.