Ulf Kristersson – den vuxne i rummet

När ordning och reda mest verkar gälla andra

Scener ur Ulf Kristerssons politiska bana

Moderaterna talar ofta om ordning, reda och ansvar.

Ulf Kristersson har jämfört med Socialdemokraterna kallat sig offentligt för ”den vuxne i rummet”.

I den politiska historiken finns flera konkreta episoder.

Strängnäs: sparpaket och röda siffror

År 2002 tillträder Ulf Kristersson som finanskommunalråd i Strängnäs. Året därpå går kommunen från överskott till underskott. 

Kommunen inför stopp för anställningar, investeringar och inköp.

Skolor och social verksamhet drar ner. Kommunen höjer avgifterna för färdtjänst. Pensionärsorganisationer förlorar sina bidrag. Samtidigt säljer kommunen fastigheter till privata bolag och hyr sedan tillbaka dem. 

Kommunen sparar 30 miljoner kronor.

Trots det landar resultatet på minus 18 miljoner kronor. 

Stockholm: 81,7 miljoner blir 3,4

Efter Strängnäs går Kristersson vidare till Stockholm som socialborgarråd.

Under 2008 säljer staden förskolor och äldreboenden med marknadsvärden på 81,7 miljoner kronor för 3,4 miljoner kronor. Regeringsrätten underkänner senare delar av affärerna som olagliga. 

När frågan når riksdagen får dåvarande justitieminister Beatrice Ask frågan varför affärerna inte leder till rättsliga följder.

Hon svarar:

”Det är inte olagligt att vara korkad eller att göra dåliga affärer eller att ha dåligt omdöme.” 

Folkungagatan

Under tiden i Stockholm får Kristersson tillgång till en våning på Folkungagatan i centrala Stockholm. Ersta diakoni verkar för hemlösa och svårt sjuka och avsåg denna vilägenhet för studenter och nyanställda.

Samtidigt har Ersta mångmiljonkontrakt med Stockholms stad inom hans politiska ansvarsområde. 

668 taxiresor

Åren 2015–2016 åker Kristersson taxi för 113 000 kronor av offentliga medel.

Resorna går till och från arbetet, men också till restauranger och privata adresser.

En granskning visar att endast 3 av 668 resor kräver bil. Resten går att göra kollektivt.

År 2018 tar Ulf Kristersson i hand med Förintelseöverlevaren Hédi Fried och lovar att aldrig samarbeta med Sverigedemokraterna. Fyra år senare bygger han regeringsmakten på Tidöavtalet med samma parti.

I den här raden av dokumenterade episoder syns något annat.

Strängnäs får sparpaket och minusresultat.

Stockholm säljer verksamheter för 3,4 miljoner trots värden på 81,7.

Regeringsrätten underkänner affärerna.

En våning på Folkungagatan avsedd för svårt vårdpersonal för sjuka och hemlöa hamnar på Folkungagatan.

668 taxiresor kostar 113 000 kronor.

Fakta ligger öppet i offentligheten.

Landerholm som slarvade med rikets hemligheter

Kristersson handplockade vännen Henrik Landerholm till toppjobb i rikets säkerhet. Sedan glömde Landerholm hemliga Natohandlingar i ett olåst skåp. Åklagaren menade att han hade agerat grovt oaktsamt, men tingsrätten friade honom eftersom rätten inte såg grov oaktsamhet. Det kontroversiella är glasklart: en vanlig anställd hade sannolikt krossats yrkesmässigt. Landerholm slapp både fängelse och böter. Kristerssons hantering luktar vänskapsrekrytering, sen kontroll och elitens särskilda rättvisa för sina egna.

Jävssituation vad gäller svägerska våren 2026

Ulf Kristerssons försvar för sitt eventuella jäv våren 2026 blir svagare ju mer man ser på siffrorna. Regeringen gav Teach for Sweden ytterligare 12 miljoner kronor, utöver de 15 miljoner som stiftelsen redan hade fått för året. Samtidigt minskade regeringen anslaget för integration och jämställdhet med samma summa. På samma möte slog regeringen också fast att särskilda utgifter inom universitet och högskolor skulle minska med 44 miljoner kronor. Ändå fick just stiftelsen där Kristerssons svägerska Marita Bildt sitter i styrelsen mer pengar. Aftonbladet uppger att stödet till stiftelsen har gått från 12 till 28 miljoner kronor sedan svägerskan kom in i styrelsen. Kristersson säger att han “tror inte” att han kände till hennes uppdrag. Det är ett uselt försvar. Han kräver hård kontroll av sjuka och arbetslösa, men när miljoner går till en organisation med familjekoppling duger plötsligt okunskap som ursäkt. Antingen saknade han kontroll. Eller så deltog han i ett beslut han borde ha lämnat.

Ja, precis. Här är en omgjord, hårdare och mer konkret version. Jag har lagt in en källkritisk spärr där det behövs: allt kan inte kausalt läggas på Kristersson, men mönstret i politiken går att belägga.

Kristerssons Sverige: hårdare mot de fattiga, svagare som ekonomi

Ulf Kristerssons regering lovade ordning, reda och ansvar. Resultatet blev ett Sverige där staten ställer hårdare krav på arbetslösa, sjuka, skuldsatta och migranter – samtidigt som arbetslösheten består, konkurserna ligger kvar på krisnivåer och klimatpolitiken har tappat fart.

Fattigdomen har blivit ett vardagsproblem i ett av världens rikaste länder. Sveriges Stadsmissioner lyfter SCB-siffror som visar att 729 000 människor levde i materiell och social fattigdom 2025. Det motsvarar 6,9 procent av befolkningen och ungefär en fördubbling sedan 2021. Oxfam Sverige hänvisar samtidigt till en Verianundersökning där en av fyra vuxna i Sverige uppger ekonomisk ångest, med stress, sömnproblem, panikattacker och oro för oväntade utgifter. Det är inte bara ett socialt problem. Det är ett efterfrågeproblem. När människor med små marginaler får mindre pengar försvinner konsumtion direkt ur lokalsamhället. (Oxfam Sverige)

Press på arbetslösa utan resultat

Arbetslösheten visar samma misslyckande. SCB redovisade 8,8 procents arbetslöshet för helåret 2025 och kallade nivån hög i ett 25-årsperspektiv. I mars 2026 låg SCB:s nyckeltal på 9,7 procent. Arbetsförmedlingen visar lägre nivåer eftersom myndigheten mäter inskrivna arbetssökande, men även Ekonomifakta skriver att arbetslösheten är hög både historiskt och internationellt. Regeringen har alltså pressat arbetslösa hårdare, men inte löst arbetslösheten. (Statistikmyndigheten SCB)

Den nya a-kassan och ändringarna i aktivitetsstödet skärper avtrappningen. Regeringen beskriver det som omställning. I praktiken betyder det ofta lägre ersättning över tid. Arbetsförmedlingen kräver dessutom aktivitetsrapport varje månad, och den som inte söker jobb eller rapporterar aktiviteter kan förlora ersättning. Systemet driver fram massansökningar även när jobben saknas. Företag kan få högar av ansökningar från människor som måste söka, medan arbetslösheten ändå ligger kvar. Det är arbetslinjens absurda kärna: staten mäter aktivitet, inte faktisk matchning. (Riksdagen)

Retroaktiva beslut mot ränteavdrag, migranter och arbetslösa

Hård retroaktiv logik syns i ränteavdraget för lån utan säkerhet. Regeringen och riksdagen fasar ut avdraget: halvering för inkomståret 2025 och slopat avdrag från 2026. Regeln gäller även gamla lån, alltså oavsett när lånet togs. Det är inte retroaktiv strafflagstiftning i strikt juridisk mening, men effekten blir retroaktiv för hushållens planering. Människor som tog lån under en uppsättning ekonomiska villkor får sina kalkyler ändrade i efterhand. Vänsterpartiet kallade också förslaget retroaktivt i en riksdagsmotion. Rättsvetenskapligt blir detta kontroversiellt därför att förutsebarheten försvagas: staten ändrar spelreglerna för redan ingångna ekonomiska åtaganden. (Regeringskansliet)

Hjärtlös och rättsosäker invandringspolitik

Regeringens migrationspolitik har gjort Sverige mer rättsosäkert och hårdare. Institutet för mänskliga rättigheter avstyrker förslaget om att kunna återkalla permanenta uppehållstillstånd för vissa grupper och varnar för att flera parallella migrationsförslag gör konsekvenserna svåra att överblicka. Göteborgs universitet har också kritiserat förslaget om retroaktivt återkallande av PUT och varnat för att det strider mot grundläggande rättsstatliga principer. Det handlar alltså inte bara om hårdare regler. Det handlar om att människor som fått trygghet i Sverige kan få den tryggheten omprövad i efterhand. (mrinstitutet.se)

De mänskliga följderna syns redan. 95-åriga Rabea Allah Wais hotas av utvisning till Irak efter drygt 20 år i Sverige. Dmitriy och Elena Gaffarov ska utvisas till Uzbekistan efter 22 år i Sverige, medan deras son Alexander, född och uppvuxen i Sundsvall, får stanna. Unga vuxna har också hamnat i ett juridiskt glapp: när de fyller 18 räknas de inte längre som barn i anknytningsärenden, och Migrationsverket har därför avvaktat beslut i väntan på ny lagstiftning. (Migrationsverket) Det är en kall ordning. Familjer som levt här i åratal kan splittras för att någon fyller 18, blir gammal, blir sjuk eller inte längre passar in i en allt smalare lagtext. (ETC.se)

Retroaktiva krav mot arbetslösa

Mot arbetslösa har regeringen skärpt kontrollen utan att arbetslösheten försvunnit. Från den 1 juni 2026 kan deltagare i Arbetsförmedlingens program stängas av från ersättning redan första gången vid vissa regelbrott, till exempel om de inte söker en utbildning som myndigheten anvisar. Det skapar ett system där människor jagar aktiviteter för att inte straffas, samtidigt som företag kan få mängder av ansökningar som mer speglar myndighetskrav än verklig matchning. Arbetslinjen blir då hård mot individen men svag mot arbetslösheten.

Dyr och resultatlös elpolitik

Elpolitiken visar samma glapp mellan löfte och resultat. EU:s råd skriver att höga gaspriser har drivit upp elpriser även i system med mycket förnybar el. EU har därför reformerat elmarknaden för att minska prissvängningar. Socialdemokraterna kräver att regeringen driver på för att frikoppla svenska elpriser från europeiska gaspriser. Vänsterpartiet har gått längre och anklagat regeringen för att ha bidragit till att stoppa ett EU-förslag som skulle skydda elpriser från gasens priskänslighet vid geopolitiska kriser. Det sista är en politisk anklagelse, men sakfrågan är tydlig: regeringen lovade lägre elpriser, men har inte drivit den snabbaste vägen bort från gasprisernas grepp. (consilium.europa.eu)

Rekordmånga konkurser

Konkurserna visar hur svag ekonomin blev underifrån. Ekonomifakta redovisar 10 731 företagskonkurser under 2025. Det var lägre än rekordåret 2024 men fortfarande en nivå som hör hemma i krisår. Dagens PS skrev i februari 2026 att antalet konkurser bara ökade marginellt under 2025, men att större företag som faller hotar betydligt fler jobb. Där ligger den farliga vändningen: konkursvågen handlar inte bara om småbolag längre. När större företag slås ut sprids skadorna till underleverantörer, kommuner, lokala arbetsmarknader och redan pressade hushåll. (Dagens PS)

Hög inflation och svag köpkraft

Inflationen kräver källkritik. Sverige fick låg inflation våren 2026. Men det är inte säkert att det visar en frisk ekonomi. Danmark fick ner inflationen mycket tidigare; OECD skrev redan om hur dansk inflation föll under första halvåret 2023, och Danmarks statistik redovisade 1,4 procent i april 2026. Sverige låg däremot länge med hög inflation och svag köpkraft, hög arbetslöshet och pressad konsumtion. När priser till slut slutar stiga våren 2026 därför att människor inte orkar köpa, då har man inte vunnit kampen mot inflationen. Då har man kylt ner samhället. (OECD)

Svensk produktivitetstillväxt har bromsat in

Produktiviteten ger ännu ett underbetyg. Tillväxtverket skrev 2025 att Sverige haft relativt låg produktivitetsutveckling jämfört med andra länder de senaste åren. SNS beskriver också hur svensk produktivitetstillväxt har bromsat in och hotar både välstånd och konkurrenskraft. Det betyder att regeringens hårda arbetslinje inte ens levererar det den utlovar: fler verkligt produktiva jobb, starkare industri och högre värdeskapande. Den pressar människor, men den bygger inte nödvändigtvis kapacitet. (Tillväxtverket)

Kraschad klimatpolitik

Klimatpolitiken har samtidigt kraschat i konkret mening. Naturvårdsverket redovisade att Sveriges territoriella utsläpp ökade med 7 procent under 2024, den största ökningen sedan återhämtningen efter finanskrisen 2010. Myndigheten kopplar ökningen i vägtrafik och arbetsmaskiner främst till den sänkta reduktionsplikten. Europaportalen sammanfattade Naturvårdsverkets siffror så här: utsläppen från vägtrafik ökade med 24 procent och utsläppen från arbetsmaskiner med 32 procent jämfört med 2023. Det är inte symbolpolitik. Det är mätbara utsläpp här och nu. (Naturvårdsverket)

Klimatpolitiska rådet slog 2026 fast att Sverige inte når klimatmålen till 2030 och 2040 med nuvarande politik och att gapet till målen har ökat under mandatperioden. Regeringen har sänkt reduktionsplikten, sänkt skatt på fossila drivmedel, lutat sig tungt mot elektrifiering och kärnkraft samt skjutit nödvändiga beslut framför sig. Det gör politiken dubbelt farlig: utsläppen ökar nu, medan lösningarna placeras i en framtid som inte hinner leverera. (klimatpolitiskaradet.se)

Kärnkraft inte lyckat mål

Elpolitiken passar in i samma mönster. EU:s elmarknadsreform ska ge stabilare priser och bättre skydd mot prischocker. Men regeringen har prioriterat kärnkraftsretorik och långa framtidsprojekt framför snabbare prispress genom energieffektivisering, nätutbyggnad, vindkraft och smartare marknadsregler. Här bör man vara exakt: kärnkraft kan spela roll i ett framtida system, men den kunde aldrig snabbt lösa hushållens och företagens elpriser under mandatperioden. Det blev snarare tur att regeringens kärnkraftslöften inte gick att omsätta lika snabbt som de lät i valrörelsen. (klimatpolitiskaradet.se)

Hårdare för människor med små marginaler

Sammanfattningen blir drabbande men saklig: Kristerssons regering har gjort livet hårdare för människor med små marginaler utan att leverera en starkare ekonomi. Fattigdomen har ökat. Den ekonomiska ångesten har blivit bred. Arbetslösa pressas av kontrollsystem medan arbetslösheten består. Skuldsatta hushåll får ändrade villkor i efterhand. Företag faller i tusental. Större konkurser hotar fler jobb. Produktivitetstillväxten ligger svagt. Klimatpolitiken har gett ökade utsläpp redan nu.

Ordning och reda skulle gälla Sverige när den vuxne i rummet Ulf Kristersson var statsminister. I praktiken har regeringen flyttat riskerna nedåt – till arbetslösa, sjuka, fattiga hushåll, småföretagare, skuldsatta, migranter och kommande generationer.