Skolbyggnaden är viktig

En gång i tiden byggde man skolor för att vara just skolor. Då planerade man för att skolbyggnaden skulle uppfylla sitt syfte. Visst finns gamla skolor där det ingick en lägenhet till lärarinnan. Det är alltså inte dessa jag menar. Jag syftar på de skolor som har allt som behövs för att bedriva undervisning idag. Skolbyggnaden var viktig eftersom man ville ha bildade medborgare. Det var därför en viktig signal om hur vi såg på kunskapsförmedlingen som pågick i skolbyggnaden. Jag tycker därför som Göran Cars ,professor i samhällsplanering, att vi borde “återåtererövra de ideal som styrde offentligt stadsbyggande för 100 år sedan.”

Det är intressant att läsa om skolbyggnadens historia och lära sig allt om skolpalats till folkhemsarkitektur. Visste ni att det då byggdes skolor med rymliga klassrum där man inte störs av ljuden från rummet bredvid? Där det finns plats för ytterkläder och man kan komma fram utan att trängas? Skolgård, idrottshall, musiksal och matsal med eget kök blev självklarheter. Man byggde t.o.m. bassänger så eleverna kunde ha simundervisning på skolan.

Trångt i skolorna idag

Idag är inget av detta självklart för barn som börjar skolan. Skolor verkar kunna bedrivas i vilken typ av lokaler som helst. Man kan nu ta in fler elever i en klass än ett klassrum är dimensionerat för. Enligt LT ökade antalet elever i klasserna med 15% mellan 2012 och 2022. Samtidigt är klassrummen ofta de samma. De är alltså inte dimensionerade för så stora klasser. Ventilationen i skolbyggnaden är inte anpassad för så många människor. Det borde därför inte vara en acceptabel arbetsmiljö för varken elever eller lärare.

Lokalerna kan alltså vara trånga och högljudda. I korridorerna hänger barnens jackor på varandra. Vantar och mössor sparkas runt på golvet. Då det är så många människor tätt inpå varandra kommer de att låta och komma åt varandra. Därför uppstår lätt konflikter i skolbyggnaden och lektioner störs. 

Ljudisolering är ingen självklarhet. Därför hör man tydligt när parallellklassen tittar på film eller lyssnar på musik. Man hör elever som skriker och lärare som ryter. Det finns ingenstans att ta vägen för den som behöver lugn och ro. Ingen lugn vrå, inga grupprum och inte ens mötesrum för de vuxna i skolbyggnaden.

Praktisk-estetiska ämnen

Svt kom 2019 fram till att en av fem skolor i Sörmland saknar gympasal. Dessa skolor behöver hyra in sig på annan plats. Vi som inte hade pool minns hur lång tid det tog att ta sig till badhuset när vi hade simning. Tänk att elever idag behöver lägga den tiden på varje idrottslektion. Den tiden kan eleverna spendera bättre.

Idag har vi bildsalar utan vatten. Hemkunskapssalar med brist på spisar. Slöjdsalar utan korrekt ventilation, skyddsutrustning och redskap. Vi har musiklärare som kånkar runt instrument i skolbyggnaden. Bristerna för praktisk estetiska ämnen kom tydligt fram i en studie som gjordes i Göteborg. Där framkom att var tredje lärare i dessa ämnen saknar ändamålsenliga lokaler. 

Skolmaten

Alla skolor har inte ett skolkök. Kommunala skolor har höga krav på maten de serverar. Barnen ska få bra mat så att de orkar med skoldagen. De kan erbjuda barnen 3 rätter och en salladsbuffé. Det behöver inte friskolor göra. Kommunala skolkök levererar inte till dem. De kan istället anlita den billigaste leverantören de hittar. Långa transporter är inget problem. Varför inte kräva att alla skolor har ett kök i skolbyggnaden?

Skolor kan dessutom ha en matsal så underdimensionerad att matkön ringlar fram i korridorer och trapphus så att ljudet ekar i hela skolbyggnaden. Eleverna spenderar så lång tid i matkön att deras matrast går åt. En del tröttnar och väljer därför att gå på rast utan mat. Andra äter och får klara sig utan lek. En del saknar skolgård så då kan det ju göra det samma. De får alltså inte möjlighet att röra på sig som de borde vilket kommer att påverka deras möjligheter att klara undervisningen.

För att minska trängseln i matsalen måste några elever äta redan 10.20. Låter det som en rimlig lunchtid? Enligt Sydöstran finns en kostrådspolicy som säger att lunchen ska serveras från kl. 11. Det blir svårt med många elever och liten yta. Det går inte att klämma in för många i matsalen då det innebär fara vid brand. Istället blir det ofta stressigt så att barnen inte hinner äta sig mätta. Då barnen äter tidigt och inte hinner äta ordentligt är det inte konstigt om de senare är hungriga. Detta problem tog Aftonbladet upp då de 2018 avslöjade att det är trångt i våra skolmatsalar.

 

Vi måste bestämma oss för vad en skola är

Jag tycker det bör vara en byggnad som är planerad för just det syftet. Vi kan inte öppna skolor i vilka lediga lokaler som helst. Det måste finnas krav på vad som kan vara en skola och hur många som kan gå i den utifrån vad den är planerad för. Det kommer öka trivseln och underlätta undervisningen. Alla skolor bör vara lika bra. Därför måste vi ställa krav på hur en skola ska se ut. Genom likvärdiga skolbyggnader kommer vi närmare en likvärdig undervisning. När vi prioriterar skolbyggnaden visar vi att vi anser att utbildning är viktigt. Om vi vill ha bildade medborgare i framtiden bör vi satsa på skolan och se till att alla skolbyggnader är lämpliga för syftet.