Troligen nödvändigt med statlig bostadssubvention enligt GP-journalist

Statlig bostadssubvention behöver samhället för att råda bot på bostadsbristen.

”Men att tillgång till en bra bostad var en förutsättning för ett bra liv insåg de styrande i Sverige för 100 år sedan, då staten började subventionera bostadsbyggen. Och inte bara i Sverige, utan även i marknadsliberala USA. Den ekonomiska boomen på 50 och 60 talet stavas även där statliga bostadssubventioner. Vi lär landa där igen om vi vill lösa bostadskrisen. Problemet är att då lär boprisbubblan punkteras.”

Källa: https://www.gp.se/ekonomi/vi-har-en-boprisbubbla-d%C3%A5-kan-den-brista-1.45493699

Effektivt med statlig bostadssubvention

Statlig bostadssubvention är självfinansierande. Men då kan länder med egen centralbank ta över lånen. Det är bara att trycka nya pengar. Man kan införa lagen som USA har om att den som lämnar sitt hem lämnar lånen. Sedan får vi reglera lånegivningen så vi inte får samma bobubbla igen. Sedan får de största enfamiljshusen göras om till flerfamiljshus.

Men varför hamnade vi i denna situation med en boprispubbla. Jo för vår penningskapande modell heter spara-i-ladorna, nyliberalism eller åtstramningspolitik. Den lär att staten ska inte skapa pengar. Det ska privat sektor göra genom att folk tar lån hos banker. Hur får vi folk att ta nog med lån för att pengarna ska räcka till industrins ekonomiska behov? Jo genom att göra bostäder till en bristvara som vi kan spekulera om i jakten på någonstans att bo. Statlig bostadssubvention är ett sätt att bygga bort  nyliberalismen.

Läs ”Underskottsmyten” av ekonomen Stephanie Kelton om den allom rikedomsskapande kraften i nationellt styrda och ägda centralbanker.

Modern penningteori

Boken behandlar Modern penningteori. Den visar att i takt med att ekonomin växer måste staten gå med underskott för att ekonomin ska kunna fortsätta växa. Skatt omfördelar bara gamla pengar. När ekonomin ska växa, måste nya produceras genom att staten skuldsätter sig hos sig själv. Ökar vi produktiviteten genom att bygga bostäder, har vi råd med ett program för statlig bostadssubvention.

Om staten inte går med underskott, kommer de privata företags- och privatpersonshushållen att behöva göra det.

Bara två konton

Motsatsen till ett kontoinnehav är att någon annan har en skuld till dig. Eftersom det sammanfattat bara finns två konton i en ekonomi, det offentliga kontot och det privata, motsvaras överskott i det offentliga av underskott i det privata och vice versa. Det privata kontot kan till skillnad från en stat stödd av en nationell centralbank gå i konkurs. Sedan går statliga underskott mer till allmännyttigheter och empiri visar att statliga underskott har större ekonomisk drivkraft för samhället. Därför är det bättre om staten går med underskott istället för det privata kontot. Ett sunt underskott är ett för att program för att bygga bostäder med statlig bostadssubvention.

Så att staten går med underskott för att få igång bostadsbyggandet och för att rädda oss från en finanskrasch är på sikt enda vägen.

Gränsen för hur mycket pengar vi kan trycka går vid att den inte får överskrida samhällsekonomins och -sysselsättningens tillväxttakt så att det blir inflation. Men Kelton visar med mycket empiri att det oftast inte blir inflation.

Om staten trycker pengar för att överta de privata bostadsfordringarna så flyttas bara lånen över från det privata kontot till det offentliga. Det blir ingen nettotillförsel till samhällsekonomin av nya pengar och därmed ingen ökad risk för inflation.

Vi har råd med arbetsprojekt

Så staten kan ta till underskott för få råd med ett program för statlig bostadssubvention genom att sätta igång offentliga arbetsprojekt i syfte att stimulera ekonomin i samhället. Då kopplas ju de nya pengarna till ökad produktivitet.

Inflationsrisken är större om pengar trycks utan att mängden arbete, produkter och tjänster samtidigt ökar.

Men går staten med underskott för offentliga projekt är det inga problem att expandera ekonomin på detta sätt.

Det här inlägget postades i Belåning, Bidrag, Bostäder, Centralbanker, Ekonomi, Euro, Hyror, Köpkraft, Marknadshyror. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.