Neurologisk forskning visar att hjärnan arbetar bäst när den är lite avslappnad. Psykologer säger att återhämtning då och då är nödvändig för att klara stress. På stenåldern som vi väl mestadels är genetiskt formade för, jagade vi bara några få timmar om dagen. Resten tog vi det nog lugnt och var sociala.
Det är viktigt att arbeta men under goda förutsättningar. Det hjälper både individ och samhälle att kämpa för allas rättvisa.
Men för att vi ska orka, så behöver vi unna oss vila och njutning då och då.
Självmedkänsla och realistiska mål
Vila och njutning bygger upp. Att göra detta handlar troligen i grunden om att ha fler stunder av självmedkänsla i livet och att undvika orealistiska mål. Det innebär att acceptera att det är okej att misslyckas och att omgivningen ibland gör detsamma. Självmedkänsla är en förutsättning för vår produktionsförmåga och mentala hälsa.
Vara med sina nära och kära
Forskning visar att tid tillsammans minskar stress, sänker blodtrycket och får oss att må bättre. Så varför inte stänga av skärmarna ibland och istället ta en promenad ihop, laga mat tillsammans eller bara sitta i tystnad och njuta av varandras sällskap? Det är inte alltid vad man gör, utan att man gör det tillsammans som räknas.
För de som känner sig lite ensamma, finns det hopp! Det gäller bara att våga ta steget. Gå med i en hobbygrupp, engagera dig ideellt eller småprata med främlingar – ibland kan det vara oväntade möten som leder till nya vänskaper. Och även om det känns nervöst att säga hej till någon ny, så kan det vara början på en långvarig relation. Att umgås ger oss inte bara ett leende på läpparna utan också en boost till hälsan. Så boka in fikastunder, skratta tillsammans och omfamna möjligheten att skapa nya kontakter. Kanske är det just genom en spontant hej du hittar din nästa bästa vän eller kärlek!
Fysisk aktivitet och psykisk hälsa
Även om träning inte kan bota psykisk ohälsa helt, kan det lindra symtomen betydligt den dagen du utför fysisk aktivitet. Regelbunden motion frigör endorfiner och dopamin, vilket förbättrar humöret och ger en känsla av välmående. Anders Hansen, psykiatriker och författare till ”Hjärnstark”, betonar vikten av daglig fysisk rörelse för hjärnans funktion och välbefinnande.
Vila och njutning
Stunder av långtråkighet där vi känner oss förnöjsamma är viktiga. Många tankar som kommer och går har vi redan löst, och vi behöver inte ständigt lösa problem. Att bara vara, oavsett om vi är med nära och kära, diskar, eller lagar mat, är vilsamt och hjälper oss att hantera stress. Att dagdrömma är väldigt utvecklande och vilsamt för hjärnan. Denna förmåga kan regelbunden mindfulness exempelvis på toan på morgonen utveckla. Det är också viktigt att då och då uttrycka tacksamhet för det som faktiskt är bra i livet till exempel en kopp kaffe, lite solljus, sin säng eller att man gör så gott man kan. Att skriva ned tacksamhet, minst tre saker, varje kväll innan sänggång, kan hjälpa till att uppskatta det som faktiskt är bra och att sova bättre.
Ojämlikhet och Psykisk Hälsa
Ojämlikhet minskar allas psykiska hälsa, oavsett om man är fattig eller rik. Ett hållbart samhälle kan öka vår lycka, men de som kämpar för rättvisa måste också få koppla av och njuta av livet. Det kan vara genom social samvaro, tid med familj, konst, musik, eller andra roliga aktiviteter.
Vila genom variation
Vila kan innebära att göra motsatsen till vad vi vanligtvis gör. Om vi är fysiskt aktiva på jobbet kan konstnärlig och intellektuell stimulans hjälpa, medan de som arbetar med hjärnan kan finna vila genom fysisk aktivitet. Både arbetaren och tjänstemannen kan ju njuta av Netflix som inte är så dyrt eller av en bok på biblioteket. Biblioteket lånar ju också ut filmer och musik nuförtiden. Sedan kanske man har råd med någon extra god macka med fint pålägg till helgfrukosten.
Good Enough-attityd
För att verkligen njuta av livet behöver vi tillräcklig vila och en ”good enough”-attityd med självmedkänsla och medkänsla mot oss själva och andra. För mycket skärmtid och strävan efter perfektion kan leda till hjärnstress och utmattning. Det är viktigt att ha stunder där vi inte gör mycket, bara är, och accepterar att vi och andra är good enough.
Sociala medier och dopamin
Facebook och andra sociala medier påverkar hjärnans belöningssystem genom frisättning av dopamin och oxytocin. Dessa hormon kan skapa en positiv feedback-loop som gör att vi spenderar mer tid online. Men överdriven skärmtid kan leda till hjärnstress och påverka vår sömn och mentala hälsa negativt.
Sammanfattning
För att uppnå sann vila och välbefinnande bör vi fokusera på självmedkänsla, regelbundne återhämtning, fysisk aktivitet, acceptans av långtråkighet, och en ”good enough”-attityd. Genom att balansera våra liv och vara medvetna om hur vi använder sociala medier kan vi skapa en hälsosammare och lyckligare tillvaro.
Mer läsning
Fritid är produktiv och välförtjänt
Normalt att inte alltid ha maxad lycka
Nya Serieparaden piggar upp med träffande satir
Roten till det goda – den perfekta, rödgrönrosa sommarromanen
Det goda livet; lite tankar på första maj
Rött rätt för dem som önskar det goda livet
Små förändringar i mer jämlika samhällen bra för längre, goda liv
👍👍
Tyvärr kan jag väl säga att för min del hjälper det inte. Antagligen grottar jag ner mig för mycket i destruktiva tankar – vilket är lätt hänt i vår tid då idioter alternativt fullständigt ansvarslösa typer styr, med de följder detta får för allas vårt välbefinnande:
”Almost by definition, such people are unprepared for the responsibility of running a Ministry, let alone a country. They have not done the kind of job, in politics, in business, in the media, even in academia, where they have to take responsibility for things. They do not know how to manage, and so they practice “management,” as ticking boxes and reciting slogans is now known. Unfamiliar with the need to engage with detail, they are obsessed with image and presentation*), and view national politics basically as a continuation of the politics of NGOs and party organisations (some would add, of university politics as well.)
Ironically, their very ignorance of the outside world and the lives of ordinary people is one reason why they are reluctant to take expert advice, especially on difficult and complex issues. They have powerful but brittle egos, and little or no real-world experience to use as a basis. Knowing how to get information you can use from others and evaluate it is a skill in itself, and it’s not taught, and in my experience hardly ever recognised. Much better, or at least easier, to fall back on a group of “personal advisers” who owe their careers to you and who will tell you what you want to hear. With inexperience and lack of knowledge goes arrogance. There’s a pervasive belief among such people that they are better and more intelligent than their (genuinely) professional advisers, whom they often dismiss as conservative or insufficiently imaginative. (I return to this point at greater length below.) In the end, their prospects are determined less by how they appear in parliament or to the people, but how good their media image is, and how far they have advanced in the favours of those who run the party. So their policies are set accordingly.”
Etc. https://aurelien2022.substack.com/p/the-evils-of-professionalism
*) lustigt nog, Wikipedias definition av ”prig” är ”a person who shows an inordinately zealous approach to matters of form and propriety”, vilket väl är samma sak.
Att enbart förlita sig på professionella som källa till hur samhället kan bli effektivt är riskabelt. Ofta är det de längst ned i hierarkin som har bäst insikt. Jag menar inte att personlig utveckling kan lösa allt, men ibland kan den vara till hjälp för att hantera de problem som senkapitalismen skapar. Bra självhjälp säger ju till exempel att det är normalt att hjärnan inte fungerar optimalt och får konstiga tankar eller blir ledsen utan anledning med regelbundenhet. Att få veta detta hjälper i alla fall mig.